Vecka 17 blomma : Svalörten

Kanske lite före Svalornas ankomst , men nu blommar Svalörten  Ranunculus ficaria. Det är en smörblommesläkting därav det latinska förnamnet.

Nyutslagen Svalört med de hjärtformade bladen.

De hjärtformade bladen kan man äta som sallad eller spenat!

Den ser ut lite som en gul vitsippa eller gulsippa. Bladen skiljer sig dock åt, Svalörtens blad är hela,hjärtformade lite tjocka och fint taggade i kanten, Kronbladen är 8-12 st och blankt gula, ser nästan ut som dom har vaxats. När dom blommat någon eller några veckor tappar dom en del av den gula färgen och blir delvis vita eller ljust gula. Den förökar sig med groddknoppar som kommer fram i bladvecken efter blomning och lossnar sedan och kan följa med vattendrag eller fastna på ex myror som sprider växten.

Biroten  som pyttesmå potatisar eller fikon!

 Svalörten har också flera olika rötter , direkt under bladverket, strax under jordytan bildas en typ av birötter(amrötter) som ser ut som små fikon(därav det latinskla efternamnet) eller päron ( nästan som små potatisar). Dessa rötter sprider också växten vidare. Förr kokade man dessa rötter , torkade och malde till mjöl i nödbröd.  Även de färska bladen är ätbrar ( svag nötsmak) och kan användas i sallad eller som spenat.
 Roten avändes förr mot hemorroyder (endast utvändigt bruk!?). Användes  förr mot bölder på kor.  Gnider man färsk rot mot huden ger det stark rodnad och senare  vätskefyllda blåsor, rekommenderas INTE!

När den blommat ett tag blir kronbladen delvis blekta eller vita!

Mera blommor....i april..

Nu händer det mycket i Riddersholm! Vårens växter tittar upp en efter en och då får jag lägga in en liten extra blomsida här!

Först den minsta av dom alla Nagelörten Europhilia verna Blommans storlek är mindre än plånet på en tändsticka den växer på mycket torr sandig mark och blommar som ett vitt pulver på marken, Någon tyckte att det såg ut som frigolitkulor som låg utspridda Den kan vara svår att upptäcka men när man väl ser en så ser man massor....Latinska andra namnet verna betyder vår och det syftar på att den blommar väldigt tidigt, kallas också vårälskling eller rågblomma( dags att så rågen när den blommar)

Nyuppkommen Vättesvans!

Nästa "blomma" är en av våra "skummaste" växter: Vätterosen Lathraea squamaria. Den är en 1-2 dm hög rosaröd tjock "köttig" pinne med blad/blommor som sitter åt ena sida av pinnen.. Växten saknar helt klorofyll( därav färgen) och den parasiterar på något lövträds rötter. Största delen av växten finns under jord där den "köttiga pinnen" fortsätter ner till trädets rötter, under jord är den helt vit. Namnet Vätteros har den fått av att den lever största delen av sitt liv under jord liksom också Vättarna lär göra.  Man skulle kunna kalla den för vättesvans!!

Vätterosen och blåsippan smasas

Vecka 16 blomma: Nunneört

En härlig liten växt som kommer tidigt, i år runt 10 april är Nunneörten Corydalis intermedia. Den växer på ganska fuktig och näringsrik mark gärna lite skugga. Den har gröna "rundflikiga" blad nere vid marken och en bit upp på stammen och sedan sitter blomställningen med ett 10 tal små fina blommor som ser ut som en lite fågel om man tittar från sidan på den. På engelska heter den "Bird in a Bush" bra namn! På norska heter den Lärksporre.
 Nunneörten har en speciell funktion hos oss ute i Riddersholm, den är nämligen värdväxt för Mnemosynefjärilen som måste ha tillgång till N i sitt larvstadium, fantastiskt samarbete i naturen! Nunneörten blommar över ganska snabbt, om tre-fyra veckor ser man bara fröställningen i form av ovala skivor som blir kvar på blommans plats

Vecka 15 blomma: Skogsbingeln.

För att få lite struktur här på bloggen så tänkte jag  presentera en blomma per vecka framöver( få se hu länge det håller) Tanken är att blomman ska vara aktuell just nu och naturligtvis att den finns i Riddersholms naturreservat och att jag har tagit några egna bilder på just denna lilla pärla.

Kommer i mars-aptil

Vi börjar med en av mina favoriter; SKOGSBINGELN.  Det är den första växten som Kalle Linne klassificerade i sitt sexualsystem och därav det latinska namnet Mercurialis Perrennis  efter den första planeten i solsystemet och att den är perenn, Bingeln är en av de växter som vi har flest individer av i reservatet, den växer i enorma mängder på näringsrik skuggig mark gärna lite fiuktig. 

Nyuppkommna binglar med knoppar

Den kommer upp med blåsipporna i mars-april och sedan står den grön hela sommaren och hösten tills första frostnatten och då dör den direkt.. Den är ca 20 cm hög och har ett bladverk stort som en handflata . 

En liten oansenlig blomma på en stängel mitt i bilden

Blommningen sker tidigt när den kommer upp ur marken, Blommorna kommer på en stängel och är väldigt små 2-4 mm och oansenliga, man måste nästan ha lupp för att kunna se dem  I augusti skjuter honplantorna skarpt då frökapslarna spricker och det sprids ut fröer inom en liten yta runt växten ( mycket därav det stora antalet). Bingeln är vanlig i södra Sverige , Riddersholm är en av de nordligaste platserna i landet som den växer på ( upp till och med  Uppland) 

En fullvuxen Skogsbingel, står grön till första frosten!

En liten kuriosa runt bingeln är att alla har den med sig nästan alltid utan att man vet om det: Den finns avbildad framför näsan på Linne på 100-lappen  (tills vi får nya sedlar)